Familjen min

Jag är egentligen en riktigt finslipad diamant när det kommer till familjen. För mig betyder min familj allt. Utan Liza och Stigen har jag ingenting.

Jag mötte Liza när vi var 23 år gamla. Det var på jobbet, jag jobbade nattskift på hotellet och var den natten riktigt trött. Jag minns att jag drack kaffe efter kaffe bara för att hålla mig vaken. Helt plötsligt springer en tjej förbi mig, ut på gatan. Jag ser henne genom dörren, hon bara står och tittar framför sig i bara en tshirt. Jag vågade inte riktigt gå ut och störa, ville inte lägga mig i vad det än var hon gjorde. Men när jag såg att hon började huttra så bestämde jag mig för att gå ut och ge henne en filt i alla fall så hon inte frös så mycket.

När jag kom ut kommer jag ihåg att jag gav henne filten och sa att jag inte ville att hon skulle frysa. När hon vände sig om och tittade på mig var det med tårfyllda ögon och med en svag och darrig röst sa hon tack. Jag minns att jag sa till henne att jag vet att det inte är min business men om du behöver prata så har jag kaffe att bjuda på. Och jag är en riktigt bra lyssnare. Hon bara tittade på mig och nickade.

Jag kände mig dum som stod kvar där ute så jag vände mig om och gick in igen. Efter ett par minuter kom hon in och sa att hon gärna tar en kopp kaffe och om jag ville så fick jag gärna lyssna.

Hon presenterade sig som Liza och började berätta. Jag fick en känsla av att hon vek ut hela sitt liv för mig, en främling på ett hotell, men hon verkade göra det med en stor lättnad så jag bara lyssnade och tog in vad hon sa. Jag tror vi satt där i i alla fall 3 timmar på sträck, pratade, skrattade och grät (hon). Jag hade riktig tur, det var inte många som kom eller gick den natten och telefonen höll sig tyst. Till slut var det dags för henne att gå och lägga sig, och jag kände att jag var tvungen att ta itu med någonting för att inte ha dåligt samvete över att ha suttit och pratat med Liza halva natten. Så vi sa hej då och jag önskade henne lycka till.

När jag kom till jobbet dagen efter fanns en liten lapp väntandes på mig i receptionen med ett litet meddelande och Lizas nummer. Och på den vägen är det. Efter det började vi dejta, vi åkte på resor till Grekland och till Italien och njöt av livet som aldrig förr.

Sen den dagen har det inte gått att separera på oss. Vi är som Bill och Bull, Yin och Yang. Det är Fredrik och Liza. Föralltid!

Sen kom lilla Stigen. Som en liten liten hundvalp äntrade han familjen och våra hjärtan. Nu är det vi tre. Än så länge i alla fall… :)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>