Gör framsteg

Kom precis hem från ett möte med min psykolog, som jag äntligen vågat helt och fullt erkänna att jag går till. Det gick bra, hon tycker att jag fortfarande gör stora framsteg och det känns riktigt bra. Jag börjar känna det själv, det börjar nystas ut i min hjärna nu.

Jag tror att det är det som får mig att tänka större nu. Vilja börja leva på riktigt. Ny lägenhet, nya recept, nya hobbies! Det känns som att det är nu som livet börjar.

Jag och Liza kollar på Desperate housewifes tillsammans. Vi började för ett par månader sedan och jag tänkte först att det skulle vara en riktigt tjejig serie men jag tycker att den är oerhört bra. nu ligger vi på säsong 5 och Tom lider av någon typ av kris efter att han nästan dog. Han undrar “är inte livet mer än såhär?” och det var precis så som jag tänkte när jag började se att jag hade problem. Och nu känner jag: “Jo, livet var mer än så”. Och jag är och kommer alltid vara evigt tacksam mot min psykolog som har hjälpt mig så här långt och som kommer att hjälpa mig hela vägen i mål.

Tack Mia!